Polly ringde precis och frågade mig vad hon ska kalla tjejen hon dejtar nu...
Hon har pratat med henne om att hon öppet vill träffa/dejta flera.
De ska fortsätta ses iallafall!
Inga krav. Men öppenhet och ärlighet dem emellan lär ju vara a och o i deras förhållande om detta ska fungera.
Min insikt i Poly världen kändes genast minimal.
Måste man stoppa in varandra i något slags fack?
Måste man heta något speciellt?
Flickvän ett å två låter ju inte så mysigt direkt. Lite harems aktigt.
Vilken siffra har du?
Men vad är då skillnaden på att vara Poly och att bara vara singel å fri att kunna dejta runt friskt eller att ha ett sk fast "stall" med kompisar/vänner som man ibland har sex med utan krav?
Jag tror det handlar om känslor...
Att man blir kär i flera.
Iallafall... Det enda rådet jag kunde ge Polly var bara att ge tjejen ett eget smeknamn och inte definiera allt så mycket...
Problemet kommer väl snarare när man möter nästa person...
Jag menar, vad säger man?
Hej, du är het. Ska vi ligga? Jag ligger med några andra oxå, är det ok?
Jag tänker att det ju förmodligen är bäst att vara ärlig med en gång å inte att det dyker upp efter några veckors dejtande...
Klurigt!
När berättar man att man är Poly?
Jag vet inte....
Jag måste hitta en "Poly-mum" till Polly...
Någon som känner sig manad?
/Monomusen
lördag 22 september 2012
fredag 21 september 2012
Välkommen ut ur Garderoben Pol(l)y!
Polly har traskat ut ur garderoben.
Tadaaaaaaaaa!!!
Att hon är gay har vi vetat länge.
Att hon funderat över polygami visste jag oxå men nu har hon tagit sitt första steg i den riktningen :)
Efter flera "nästan" förhållanden då det nästan alltid kraschar någongång mellan vecka 3-6 i datingen så har hon undrat vad det är för fel...
Vi har sagt att hon bara inte mött den rätta än.
Att hon inte älskar utan bara leker runt lite och det är ju helt ok!
Det får man göra.
Att vara Poly är ju i min värld lite... "konstigt" eller kanske annorlunda...
Det betyder inte att jag tycker att det är fel att vara Poly.
Men åter igen, precis som med allt annat här i livet, det man inte känner till själv (på nära håll) känns ju lite "konstigt", annorlunda och ovanligt.
Å andra sidan... vad är det som är vanligt?
Vad är egentligen normen idag?
Jag hoppas på att alla normer kommer suddas ut med tiden och bli luddiga i kanterna.
Vad som är normalt för mig är inte nödvändigtvis normalt för dig och vice versa.
Jag accepterar polygami men lever inte så själv.
Allt som är utanför de vanliga ramarna borde det skrivas mer om.
När det syns så vet folk om att det finns och efter mycket lång tid så börjar det bli vanligt och normaliseras i allas ögon.
Så har det alltid varit... tyvärr tar det tid och det är jobbigt att stå på barrikaden och vara först att slåss för sin sak.
Det har varit mycket skriverier i blandannat DN om Poly och det är bra!
Här är några av artiklarna:
Polyamori & andra begrepp i polysfären
Krister lever i många relationer
Både lätt och svårt att leva polyamoröst
Vissa skaffar barn, vi blev Polys
Fler än man tror vantrivs med monogami
Bättre att leva poly än att vara otrogen
Flera än bara polyaktivister måste få komma till tals
Polly har sagt till mig flera ggr att hon tycker att jag ska skriva om begreppet att älska flera...
Jag har inte gjort det... kanske just för att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva då... jag har ingen anknytning till det och själv är jag extremt monogam.
Jag har aldrig älskat flera samtidigt.
Jag skulle nog inte heller klara av att se eller veta om att min älskade Busmus var tillsammans med flera än mig. Jag tror inte mitt självförtroende skulle hålla för det. Jag skulle bli helt knäckt!
En helt annan sak är ju när jag har varit singel och varit intresserad av några olika samtidigt.. men det är ju inte samma sak i mina ögon...
Poly handlar ju om att kunna ÄLSKA flera samtidigt.
Inte bara att kunna ligga med flera samtidigt (det gör ju tyvärr en hel del folk... och sviker sina närmaste istället... i dessa fall vore det ju bättre om de sa att de var poly och ville vara med fler än en... istället för att smyga bakom ryggen och vara otrogen och i slutändan såra)
Jag anser att alla människor är lika värda och har samma rättigheter oavsett religion, etnicitet, sexualitet och handikapp.
Så länge alla är glada, har "valt" själva,valt är ju egentligen inte rätt ord här... med tanke på att man inte väljer vilken sexuell läggning man har, att man inte väljer sin etnicitet och att man inte väljer sitt handikapp.. religion däremot kan man ju faktiskt välja själv...
Vad jag menar är att det ska handla om vuxna fria individer när det gäller sexualitet (och religion).
Nu surrar jag runt och det blev fantastiskt rörigt...
Men om Polly mår bra och känner att detta är rätt för henne så är jag glad för hennes skull!
Träffade flera poly på Pride i år!
En tjej berättade att hon är gift och har ett helt platoniskt förhållande med sin fru och dom älskade varandra och så hade hon två flickvänner.
Så... alla lever olika och finner sina vägar genom livet som är rätt för just dem!
Det ska respekteras.
Sen kan man ju tycka att nutidens samhälle och dess lagar borde hänga med i utvecklingen lite mera så att vi alla passar in.
Nog om detta just nu... måste jobba oxå!
/Jobb-musen
Tadaaaaaaaaa!!!
Att hon är gay har vi vetat länge.
Att hon funderat över polygami visste jag oxå men nu har hon tagit sitt första steg i den riktningen :)
Efter flera "nästan" förhållanden då det nästan alltid kraschar någongång mellan vecka 3-6 i datingen så har hon undrat vad det är för fel...
Vi har sagt att hon bara inte mött den rätta än.
Att hon inte älskar utan bara leker runt lite och det är ju helt ok!
Det får man göra.
Att vara Poly är ju i min värld lite... "konstigt" eller kanske annorlunda...
Det betyder inte att jag tycker att det är fel att vara Poly.
Men åter igen, precis som med allt annat här i livet, det man inte känner till själv (på nära håll) känns ju lite "konstigt", annorlunda och ovanligt.
Å andra sidan... vad är det som är vanligt?
Vad är egentligen normen idag?
Jag hoppas på att alla normer kommer suddas ut med tiden och bli luddiga i kanterna.
Vad som är normalt för mig är inte nödvändigtvis normalt för dig och vice versa.
Jag accepterar polygami men lever inte så själv.
Allt som är utanför de vanliga ramarna borde det skrivas mer om.
När det syns så vet folk om att det finns och efter mycket lång tid så börjar det bli vanligt och normaliseras i allas ögon.
Så har det alltid varit... tyvärr tar det tid och det är jobbigt att stå på barrikaden och vara först att slåss för sin sak.
Det har varit mycket skriverier i blandannat DN om Poly och det är bra!
Här är några av artiklarna:
Polyamori & andra begrepp i polysfären
Krister lever i många relationer
Både lätt och svårt att leva polyamoröst
Vissa skaffar barn, vi blev Polys
Fler än man tror vantrivs med monogami
Bättre att leva poly än att vara otrogen
Flera än bara polyaktivister måste få komma till tals
Polly har sagt till mig flera ggr att hon tycker att jag ska skriva om begreppet att älska flera...
Jag har inte gjort det... kanske just för att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva då... jag har ingen anknytning till det och själv är jag extremt monogam.
Jag har aldrig älskat flera samtidigt.
Jag skulle nog inte heller klara av att se eller veta om att min älskade Busmus var tillsammans med flera än mig. Jag tror inte mitt självförtroende skulle hålla för det. Jag skulle bli helt knäckt!
En helt annan sak är ju när jag har varit singel och varit intresserad av några olika samtidigt.. men det är ju inte samma sak i mina ögon...
Poly handlar ju om att kunna ÄLSKA flera samtidigt.
Inte bara att kunna ligga med flera samtidigt (det gör ju tyvärr en hel del folk... och sviker sina närmaste istället... i dessa fall vore det ju bättre om de sa att de var poly och ville vara med fler än en... istället för att smyga bakom ryggen och vara otrogen och i slutändan såra)
Jag anser att alla människor är lika värda och har samma rättigheter oavsett religion, etnicitet, sexualitet och handikapp.
Så länge alla är glada, har "valt" själva,valt är ju egentligen inte rätt ord här... med tanke på att man inte väljer vilken sexuell läggning man har, att man inte väljer sin etnicitet och att man inte väljer sitt handikapp.. religion däremot kan man ju faktiskt välja själv...
Vad jag menar är att det ska handla om vuxna fria individer när det gäller sexualitet (och religion).
Nu surrar jag runt och det blev fantastiskt rörigt...
Men om Polly mår bra och känner att detta är rätt för henne så är jag glad för hennes skull!
Träffade flera poly på Pride i år!
En tjej berättade att hon är gift och har ett helt platoniskt förhållande med sin fru och dom älskade varandra och så hade hon två flickvänner.
Så... alla lever olika och finner sina vägar genom livet som är rätt för just dem!
Det ska respekteras.
Sen kan man ju tycka att nutidens samhälle och dess lagar borde hänga med i utvecklingen lite mera så att vi alla passar in.
Nog om detta just nu... måste jobba oxå!
/Jobb-musen
tisdag 4 september 2012
Örebro Pride Parad, Hatbrott och sjukdom
I fredags var det äntligen dags för vår helt egna Pride Parad här i Örebro!!!
Jag var ledig den dagen och vi peppade som 17!
Vi hade peruk tema på flaket... eller iaf vissa av oss... å så hade vi fixat våra Muttmumsar linnen :)
Jag hade på mig en stor afro peruk.... galet stor... ungefär vadsomhelst skulle kunnat ha gömt sig i den... *ler*
Från na.se
Nerikes Allehanda - Örebro Pride Parad
Det var väldigt stor uppslutning både i paraden och publik!
Örebro var först i landet med att ha en parad...
1971 arrangerades den av Gay Power Club men efter det har det aldrig hänt igen... förens nu 2012!
Det var fantastiskt att få vara med!
Fullt Ös medvetslös... haha... nja kanske inte riktigt...
Men jag tjoade och skrek och var på topp humör iaf :)
Paraden slutade i Stadsparken och där var det en (har jag hört) fantastisk show med bra artister...
Jag sprang mest runt och umgicks med folk och babblade så jag tittade inte så mycket på själva scenshowen...
Men vi hade roligt!
Från QX Paraden i Örebro
Meny Vimmel
Om man kollar alla kommentarerna i na så inser man ännu mer hur viktigt det är med en parad i denna trångsynta stad....
Å tyvärr... alla ni som säger att det är så accepterat numera att vara gay och speciellt lesbisk... ni borde testa en kväll i våra skor!
Jag önskar att det vore så euforiskt härligt och drömlikt att vi alla vore accepterade oavsett etnicitet, religion och sexualitet... men så är inte fallet!
Jag har hört om två väldigt otäcka händelser denna helgen (under vår egen Pride) som tyvärr visar att det är långt kvar att gå.
När fem stycken män.... ja fem stycken (tuffa i grupp, dom där) känner att de måste hoppa på en ensam tjej som ska gå på toa och hota att våldta henne för att det är nog det en flata behöver... lite rejäl kuk... (detta är den korta och lugna versionen)
Då lever man fasen inte tryggt och säkert!
Bara för att en kille är klädd i klänning och har peruk (denna fest helg till ära) betyder det inte heller att man får attackera denna och vara så hotfull att polis måste tillkallas till plats.
Jag är helt säker på att alla HBTQ personer har minst en liknande eller ännu värre händelse i sin egen ryggsäck att berätta om....
Man kan ju i dessa fall som jag nyss berättade om undra vad fasen de hade på en Pride festival att göra...
Och ja jag vet... vissa kommer ju säga att Priden lockar fram dessa idioter... men nej... de finns överallt...
Och vi kommer fortsätta kämpa för lika rättigheter och vi kommer fortsätta ha våra sk "porrfestivaler" så länge det behövs!
Det är lång väg kvar att vandra!
Kvällen avslutades på RFSL:s stora Pride fest på Stora Hotellet!
Den var magisk och fantastisk.
När vi sprang omkring där inne insåg jag oxå hur många nya härliga människor jag har lärt känna det senaste 1 ½ året....
Morgonen därpå hade jag sovit väldigt lite och hade extremt ont i halsen... jag tänkte att det nog berodde på allt tjoande och tjimmande kvällen innan...
Jag hoppade upp och hjälpte en god vän med hennes flytt i några timmar och sedan kom jag hem och rasade i säng.
Jag fick frossa och blev jätte dålig... men jag tryckte i mig en alvedon eller två och hoppades på mirakel....
Miraklet infann sig inte... jag blev inte bättre utan fick stanna hemma... å missade kvällens Heaven fest på Nivå :(
Tråkigt men ett bra beslut!
Tack min Älskade Busmus för att du känner mig så väl och ser att jag behöver vara hemma och vila, även när jag inte själv anser det alla gånger ;)
Så mycket riktigt... på söndagen fick jag feber... och har varit liggandes sedan dess...
Idag är första dagen jag iaf kan sitta upp och gå omkring lite...
Så Pride i Örebro blev för mig kort men intensivt och fantastiskt roligt!
Jag var ledig den dagen och vi peppade som 17!
Vi hade peruk tema på flaket... eller iaf vissa av oss... å så hade vi fixat våra Muttmumsar linnen :)
Jag hade på mig en stor afro peruk.... galet stor... ungefär vadsomhelst skulle kunnat ha gömt sig i den... *ler*
Från na.se
Nerikes Allehanda - Örebro Pride Parad
Det var väldigt stor uppslutning både i paraden och publik!
Örebro var först i landet med att ha en parad...
1971 arrangerades den av Gay Power Club men efter det har det aldrig hänt igen... förens nu 2012!
Det var fantastiskt att få vara med!
Fullt Ös medvetslös... haha... nja kanske inte riktigt...
Men jag tjoade och skrek och var på topp humör iaf :)
Paraden slutade i Stadsparken och där var det en (har jag hört) fantastisk show med bra artister...
Jag sprang mest runt och umgicks med folk och babblade så jag tittade inte så mycket på själva scenshowen...
Men vi hade roligt!
Från QX Paraden i Örebro
Meny Vimmel
Om man kollar alla kommentarerna i na så inser man ännu mer hur viktigt det är med en parad i denna trångsynta stad....
Å tyvärr... alla ni som säger att det är så accepterat numera att vara gay och speciellt lesbisk... ni borde testa en kväll i våra skor!
Jag önskar att det vore så euforiskt härligt och drömlikt att vi alla vore accepterade oavsett etnicitet, religion och sexualitet... men så är inte fallet!
Jag har hört om två väldigt otäcka händelser denna helgen (under vår egen Pride) som tyvärr visar att det är långt kvar att gå.
När fem stycken män.... ja fem stycken (tuffa i grupp, dom där) känner att de måste hoppa på en ensam tjej som ska gå på toa och hota att våldta henne för att det är nog det en flata behöver... lite rejäl kuk... (detta är den korta och lugna versionen)
Då lever man fasen inte tryggt och säkert!
Bara för att en kille är klädd i klänning och har peruk (denna fest helg till ära) betyder det inte heller att man får attackera denna och vara så hotfull att polis måste tillkallas till plats.
Jag är helt säker på att alla HBTQ personer har minst en liknande eller ännu värre händelse i sin egen ryggsäck att berätta om....
Man kan ju i dessa fall som jag nyss berättade om undra vad fasen de hade på en Pride festival att göra...
Och ja jag vet... vissa kommer ju säga att Priden lockar fram dessa idioter... men nej... de finns överallt...
Och vi kommer fortsätta kämpa för lika rättigheter och vi kommer fortsätta ha våra sk "porrfestivaler" så länge det behövs!
Det är lång väg kvar att vandra!
Kvällen avslutades på RFSL:s stora Pride fest på Stora Hotellet!
Den var magisk och fantastisk.
När vi sprang omkring där inne insåg jag oxå hur många nya härliga människor jag har lärt känna det senaste 1 ½ året....
Morgonen därpå hade jag sovit väldigt lite och hade extremt ont i halsen... jag tänkte att det nog berodde på allt tjoande och tjimmande kvällen innan...
Jag hoppade upp och hjälpte en god vän med hennes flytt i några timmar och sedan kom jag hem och rasade i säng.
Jag fick frossa och blev jätte dålig... men jag tryckte i mig en alvedon eller två och hoppades på mirakel....
Miraklet infann sig inte... jag blev inte bättre utan fick stanna hemma... å missade kvällens Heaven fest på Nivå :(
Tråkigt men ett bra beslut!
Tack min Älskade Busmus för att du känner mig så väl och ser att jag behöver vara hemma och vila, även när jag inte själv anser det alla gånger ;)
Så mycket riktigt... på söndagen fick jag feber... och har varit liggandes sedan dess...
Idag är första dagen jag iaf kan sitta upp och gå omkring lite...
Så Pride i Örebro blev för mig kort men intensivt och fantastiskt roligt!
Seans!
Förra veckan åkte jag med min bästa vän till Västerås på tisdagskvällen och gick på seans.
I min hjärna betydde seans att man satt en grupp och en person finner dina döda släktingar...
Så jag åkte dit i ganska trygg förvissning om att jag satt "säkert".
Jag har inte speciellt många avlidna så jag tänkte bara att ja, jag kommer bara följa med och vara stöd till min vän och inte bli så personligt inblandad...
Jag kände mig inte alls nervös när vi åkte och jag hade inte tänkt speciellt mycket på hela grejen överhuvudtaget.
När vi klev in i lokalen började det sticka i mina händer... ni vet sådär som tusen nålar... eller som när benet har sovit och och börjar vakna och det sticker som fasen...
Jag började frysa och skaka och fick använda enorm viljestyrka för att varva ned... väldigt konstig kropps situation.
Vi fick välja ett tarot kort var... men det var inget val, mitt kort formligen lyste lite extra än de andra och var helt enkelt mitt...
Hon (ja det var en kvinna) gick runt till några stycken och jag försökte koppla av men jag såg att hon tittade till på mig några gånger.
Det handlade uppenbarligen inte alls bara om avlidna anhöriga utan hon hade även kontakt med våra hjälpare (som jag kallar dem).
Å så kom hon då tillslut fram till mig...
Jag kände mig lite delad... skulle jag låta henne läsa av mig eller skulle jag försöka "stänga av"?
Så jag hamnade nog någonstans i mitten... ville inte riktigt släppa in henne helt.
Om hon nu verkligen var "äkta" vara och kunde läsa av mig på riktigt, det skulle ju kännas lite scary...
Nu lyckades hon dock peta på vissa saker som i stort sätt ingen vet om mig... utom min sambo och min bästa vän. Sånt jag verkligen inte väljer att prata om då man inte vill att folk ska glo på en å tycka att man är helt förryckt!
Vissa saker i livet har jag helt enkelt valt bort en gång i tiden... de gör sig påminda ibland... men iaf...
Vissa saker har jag inte kunnat hålla mig undan utan väljer då och då att experimentera lite med med lite olika resultat.
En del saker som hon sa stämde inte alls... eller var å snavade på kanten... lite förvirrat...
(Jag tror dock att det delvis kan vara mitt eget fel eftersom jag kanske inte öppnade upp helt... utan försökte sluta mig lite hemligt)
Å vissa saker får jag bara vänta och se om de kommer ske eller ej... inom en speciell tidsram.
Jag tyckte kvällen i det stora hela var intressant.
Skulle lätt kunna göra det igen om det inte innebar så långa resor.
Och att det är en "väl meriterad" person med bra rykte.
Det var heller inte alls speciellt dyrt, vilket kändes bra.
Folk som sätter höga priser på sina seanser känns inte lika trovärdiga på något sätt...
Mitt tarot kort... ja det var ett kort som orsakade Wow...
Och som var en bekräftelse på det som redan sagt.
Två
i mynt står för Balansgång, det går upp och ner. Man har många bollar i
luften och försöker balansera så att inte något i livet tar överhanden.
Kortet kan också stå för munterhet och rekreation,nyheter och
meddelanden, likväl som hinder och problem. Motsägande chanser eller
uppgifter.
/Två i Mynt-Musen
I min hjärna betydde seans att man satt en grupp och en person finner dina döda släktingar...
Så jag åkte dit i ganska trygg förvissning om att jag satt "säkert".
Jag har inte speciellt många avlidna så jag tänkte bara att ja, jag kommer bara följa med och vara stöd till min vän och inte bli så personligt inblandad...
Jag kände mig inte alls nervös när vi åkte och jag hade inte tänkt speciellt mycket på hela grejen överhuvudtaget.
När vi klev in i lokalen började det sticka i mina händer... ni vet sådär som tusen nålar... eller som när benet har sovit och och börjar vakna och det sticker som fasen...
Jag började frysa och skaka och fick använda enorm viljestyrka för att varva ned... väldigt konstig kropps situation.
Vi fick välja ett tarot kort var... men det var inget val, mitt kort formligen lyste lite extra än de andra och var helt enkelt mitt...
Hon (ja det var en kvinna) gick runt till några stycken och jag försökte koppla av men jag såg att hon tittade till på mig några gånger.
Det handlade uppenbarligen inte alls bara om avlidna anhöriga utan hon hade även kontakt med våra hjälpare (som jag kallar dem).
Å så kom hon då tillslut fram till mig...
Jag kände mig lite delad... skulle jag låta henne läsa av mig eller skulle jag försöka "stänga av"?
Så jag hamnade nog någonstans i mitten... ville inte riktigt släppa in henne helt.
Om hon nu verkligen var "äkta" vara och kunde läsa av mig på riktigt, det skulle ju kännas lite scary...
Nu lyckades hon dock peta på vissa saker som i stort sätt ingen vet om mig... utom min sambo och min bästa vän. Sånt jag verkligen inte väljer att prata om då man inte vill att folk ska glo på en å tycka att man är helt förryckt!
Vissa saker i livet har jag helt enkelt valt bort en gång i tiden... de gör sig påminda ibland... men iaf...
Vissa saker har jag inte kunnat hålla mig undan utan väljer då och då att experimentera lite med med lite olika resultat.
En del saker som hon sa stämde inte alls... eller var å snavade på kanten... lite förvirrat...
(Jag tror dock att det delvis kan vara mitt eget fel eftersom jag kanske inte öppnade upp helt... utan försökte sluta mig lite hemligt)
Å vissa saker får jag bara vänta och se om de kommer ske eller ej... inom en speciell tidsram.
Jag tyckte kvällen i det stora hela var intressant.
Skulle lätt kunna göra det igen om det inte innebar så långa resor.
Och att det är en "väl meriterad" person med bra rykte.
Det var heller inte alls speciellt dyrt, vilket kändes bra.
Folk som sätter höga priser på sina seanser känns inte lika trovärdiga på något sätt...
Mitt tarot kort... ja det var ett kort som orsakade Wow...
Och som var en bekräftelse på det som redan sagt.
Två i mynt
Två
i mynt står för Balansgång, det går upp och ner. Man har många bollar i
luften och försöker balansera så att inte något i livet tar överhanden.
Kortet kan också stå för munterhet och rekreation,nyheter och
meddelanden, likväl som hinder och problem. Motsägande chanser eller
uppgifter./Två i Mynt-Musen
Relationsrådet i Christer i P3
Något som gör att jag tycker att det känns helt ok att stå och jobba helt ensam hela dagarna är nog ändå radion...
Jag älskar att lyssna på P3.... från det jag studdsar in i köket tills jag kastar hatten å knatar hem.
Från PP3, Musikguiden, Nyhetsguiden, Christer, Tankesmedjan och Humorhimlen...
Christer i P3 har ju ett underbart veckoutbud....
Det är Berättarstafett, Onödigt men Oh så intressant, Någon som vet? Moraltestet, Relationsrådet, Sanning eller Bullshit och Fredagsflörten.
I torsdags var det dags för relationsrådet i Christer i P3...
Och det handlade om Oralsex...
Kul att lyssna på även om jag blir lite chockad över hur öppna en del är när de ringer in till radion...
En av frågorna var vad som var "lättast"... att ha oralsex med en man eller en kvinna...
Lättast... eller menade dom helt enkelt vad folk föredrog mest?
De bad folk som hade erfarenhet av båda att ringa in och ge sin åsikt...
Det var samtal om allt från att det var lättare med män för att det bara var att dra ned dragkedjan i byxan och plocka fram till att tjejer med kjol måste vara det lättaste...
Problem med nacken, friktions problem, kväljningsproblem, svårt att komma på vad mer man ska göra... dofter osv...
Sedan kom diskussionen upp "om jag gör på dig ska/bör du göra på mig" (någon slags rättvise räkning)och tydligen var det många män som inte ville/tyckte om att gå ned på sina flickvänner utan bara gjorde det för att flickvännen skulle göra det på dem.
Den bästa kommentaren då kom från en man som ringde in och sa: Allt man ger ska man ge för att man vill ge och för att man tycker om att ge till just den personen och inte för att man ska få något tillbaka, gäller allt i livet, presenter, positiv feedback,gåvor, oralsex, en fin middag, What ever.... (inte ett exakt citat men andemeningen av det).
Ett intressant program... som vanligt :)
/Relationsmusen
Jag älskar att lyssna på P3.... från det jag studdsar in i köket tills jag kastar hatten å knatar hem.
Från PP3, Musikguiden, Nyhetsguiden, Christer, Tankesmedjan och Humorhimlen...
Christer i P3 har ju ett underbart veckoutbud....
Det är Berättarstafett, Onödigt men Oh så intressant, Någon som vet? Moraltestet, Relationsrådet, Sanning eller Bullshit och Fredagsflörten.
I torsdags var det dags för relationsrådet i Christer i P3...
Och det handlade om Oralsex...
Kul att lyssna på även om jag blir lite chockad över hur öppna en del är när de ringer in till radion...
En av frågorna var vad som var "lättast"... att ha oralsex med en man eller en kvinna...
Lättast... eller menade dom helt enkelt vad folk föredrog mest?
De bad folk som hade erfarenhet av båda att ringa in och ge sin åsikt...
Det var samtal om allt från att det var lättare med män för att det bara var att dra ned dragkedjan i byxan och plocka fram till att tjejer med kjol måste vara det lättaste...
Problem med nacken, friktions problem, kväljningsproblem, svårt att komma på vad mer man ska göra... dofter osv...
Sedan kom diskussionen upp "om jag gör på dig ska/bör du göra på mig" (någon slags rättvise räkning)och tydligen var det många män som inte ville/tyckte om att gå ned på sina flickvänner utan bara gjorde det för att flickvännen skulle göra det på dem.
Den bästa kommentaren då kom från en man som ringde in och sa: Allt man ger ska man ge för att man vill ge och för att man tycker om att ge till just den personen och inte för att man ska få något tillbaka, gäller allt i livet, presenter, positiv feedback,gåvor, oralsex, en fin middag, What ever.... (inte ett exakt citat men andemeningen av det).
Ett intressant program... som vanligt :)
/Relationsmusen
Sssssch....
Ok... vissa inlägg vill man ju inte att alla ska läsa...
Så alla stackars familjemedlemmar... blunda nu ;)
Lovade en vän detta... eller iaf lovade jag henne en hemlig "överraskning" på bloggen längre fram....
Vi hade nämligen väldigt intressanta samtalsämnen här i soffan i helgen...
Så här kommer en länk till Ligga med P3:s Fittslickarskola... (jag sa ju att ni skulle blunda... sluta läsa...)
Ligga med P3
Så varsågod mina ombytliga vänner som ville vara anonyma men ha lite tips å råd....
Fråga P är slut för denna gången.
Så alla stackars familjemedlemmar... blunda nu ;)
Lovade en vän detta... eller iaf lovade jag henne en hemlig "överraskning" på bloggen längre fram....
Vi hade nämligen väldigt intressanta samtalsämnen här i soffan i helgen...
Så här kommer en länk till Ligga med P3:s Fittslickarskola... (jag sa ju att ni skulle blunda... sluta läsa...)
Ligga med P3
Så varsågod mina ombytliga vänner som ville vara anonyma men ha lite tips å råd....
Fråga P är slut för denna gången.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)